Nicke Andersson släpper sitt första renodlade soloalbum. Det heter Nicke Andersson and Nobody Else, och han spelar samtliga instrument och producerar själv. Eventuella diskussioner om hur högt trummorna ska ligga i mixen får han alltså ta framför badrumsspegeln.
Det finns musiker som behöver fler projekt. Och så finns Nicke Andersson, som redan har ett CV som ser ut som skivsamlingen hos någon med ovanligt god smak.
Entombed. The Hellacopters. The Solution. Death Breath. Imperial State Electric. Lucifer. Man blir lite trött bara av att räkna upp dem. Han verkar bli rastlös av motsatsen.
För den som främst känner honom som mannen med gitarren och kepsen i The Hellacopters kan det vara värt att påminna om vad han gjorde bakom trummorna i Entombed. Nicke var bandets huvudsakliga låtskrivare och den kreativa motorn bakom Left Hand Path, Wolverine Blues och den mästerliga To Ride, Shoot Straight and Speak the Truth. Tre fullt rimliga skäl att aldrig mer behöva skriva en låt för att bevisa något.
1994 var han med och startade The Hellacopters. Några år senare lämnade han Entombed och gick vidare till att spela en sorts rock’n’roll som fick åtskilliga andra band att framstå som kommunala fritidsprojekt.
Nu går han alltså solo på riktigt. På Nicke Andersson and Nobody Else står han för sång, samtliga instrument, arrangemang och produktion. Sound Pollution meddelar samtidigt att de välkomnar honom till bolaget.
Enligt presentationen kretsar låtarna kring ambitioner, utmattning, kärlek och identitet. Vuxenlivets vanliga haverier, med andra ord. Hur det låter återstår att höra, men kombinationen Nicke Andersson och full musikalisk bestämmanderätt väcker onekligen ett visst intresse.
Och bandet borde åtminstone kunna komma överens om reparna.




:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-7301207-1439495685-9912.jpeg.jpg)